1901 begick hans vän Casagemas självmord i Paris. Picasso behandlar vännens död i flera bilder och flyttar in i dennes ateljé på 130, Boulevard de Clichy. Picasso själv målade hela sin ateljé blå på Boulevard de Clichy. Sedan ägnade han sig åt att studera färgsymboliken. Vissa motiv och former återkommer i flera av målningarna och repertoaren är snäv. Det är män och kvinnor som sitter vid bord; ensamma eller parvis, ihopkrupna figurer, måltidsscener, människor som lutar huvudet i händerna eller håller armarna korsade mot överkroppen.

1902 flyttar Picasso till Barcelona och hyr en ateljé på Calle Nueva 6 (nuvarande Calle Conde del Asalto 10). Där gör han bland annat sin första skulptur Sittande kvinna i brons. Det var inte endast impulserna från Paris och dess miljöer som var utslagsgivande för den blå perioden, dessa kompletterades i hög grad av starka influenser från den spanska kulturen. En följd av revolutionen 1868 i Spanien blev bland annat att de sociala bristerna och orättvisorna visualiserades i den spanska konsten.

Ledmotiv under dena tid är omfamningen, moderna och barnet och den hopkurade kroppsställningen. Bakgrundernas stora och avståndsskapande släta ytor, den klara struktureringen reducerad till det allra nödvändigaste och den enhetliga kontureringen passar till figurernas isolering och är alltså innehållsmässigt motiverade. Men Picassos intresse gäller ändå i ökande grad något annat och mer. Konturernas linjära utformning har nu en nästan dekorativ karaktär. Han arbetar sig igenom formens olika skepnader. Vi börjar ana en övergång till något nytt.